Så blev det höst igen. Det är otroligt vad tiden går fort. Det är snart ett år sedan jag genomgick GP (Gastrisk by pas). I måndags var det dags igen. Blev bjuden på lunch. Men mådde inte helt bra när jag åt. Hade absolut ingenting med maten att göra för den var mycket god. Gick hem för att vila tills jag mådde bättre men jag blev inte bättre. Efter två timmar hade jag så ont i magen att jag ringde sjukvårdsupplysningen som uppmanade mig att åka in. Borde ha tagit en ambulans men fick en sjuktransport. Gör förmodligen aldrig om det misstaget. Det var en annan person i bilen som skulle skjutsas hem till Gränby först. När bilen vände mot sjukhuset fick chauffören ett anrop om att hämta en rullstolsburen innan. Men då hade jag så ont att jag skakade. Det blev akuten med mig först. 

 

Inkommen slog jag larm till personalen i luckan att jag inte mådde något vidare och behövde lägga mig. Det tog inte mer än en minut innan jag var omhändertagen. Läkaren var övertygad om tarmvred. En röntgenundersökning sa samma sak. Fick dränagesond i näsan (kan jag, vill jag undvika det igen BLÄÄ) , lämnade blodprov och fick en infart i armvecket. Samt prov för blodgaser från en artär. Jag är nu blå lite här och var på händer och armar.

 

Efter röntgen hade jag så ont, trots smärtlindring, att jag var mer eller mindre apatisk. Akuten skickade mig upp på avdelningen för förberedelse för operationen. Hann knappt bli torr efter den obligatoriska duschen förr än det var dags att åka ned till op. På akuten hade jag bett dem söva ned mig så jag kunde få slippa smärtan. Nu kommenterade kirurgen att jag fick som jag ville ;). Ett mått av galghumor jag gillar :D. Som den artiga patient jag är, tackade jag faktiskt för narkosen sekunden innan jag slocknade. Jag har ett tydligt minne av det.

 

Den här gången hade jag inte lika ont på uppvaket. Fick fantastisk smärtlindring. Men när jag ville gå på toa fick jag argumentera med sköterskorna som ville att jag skulle ha bäcken. Jag var så smärtlindrad att jag var groggy. Men det blev som jag ville – igen ;) Det var lika förra gången. Sköterskorna trodde knappast att jag skulle klara av att stå upp, men det gjorde jag, om än lite vinglig. Blir det någon mer gång kanske de inte argumenterar med mig om toabesök på uppvaket igen :D Jag känner min kropp ganska bra och vet var gränserna går.

 

Nå hur var det med tarmvredet då? Kirurgen måste ha fått en chock när hon öppnade mig. Det var så jag tolkade den läkaren som gick ronden morgonen efter. Tarmvredet var, så långt jag kan förstå, ärrvävnad och en liten bit av tunntarmen som hade svängt sig i fel läge men inte så mycket att det var stopp. Det rättades lätt till. Men det stora problemet och det som hade gjort mig så sjuk var blindtarmen. Den var riktigt ful sa de. Så nu kan jag åka på kryssningar och upp till Svalbard om jag vill utan risk. :D Men å andra sidan… Vad skall man till Svalbard att göra? Där finns inte några palmer, vita sandstränder med blågrönt hav med badtemperaturer upp mot +30 grader.

 

Ja så sitter jag nu här vid datorn efter mitt måndagsäventyr med en snittade mage från bröstbenet till naveln. Skinnet skiftar från svart till grönt via blått. Öm och svullen i magen så jag inte kan knäppa byxorna. Men jag är inte lika tagen som jag var vid förra operationen. Visst är jag trött, men inte förlamande trött.

 

Ha det bra! Och se upp för elaka tarmar ;)