Ja då var det dags igen. Jag tänker anmälamig till en retreat i mars. Det är otroligt hälsosamt att under ett par dagar bara dra sig undan och själv stå inför sin skapare och lyssna på honom. Det är ca 1,5 år sedan sist, men som sagt nu är det dags igen. Att dra sig undan vardagsstressen och stilla sig själv gör att man lättare kan höra vad Gud vill säga och man ger sig själv dessutom ett tillfälle att hinna fatt sig själv. Jag tycker om en lite berättelse som jag fick höra för många år sedan som handlar om en vit man och en gammal indian.

Den vite mannen var på resa och fick se en gammal indian sitta under ett träd vid vägen. Den vite mannen stannar och frågar vad indianen gör. Jo, svarar indianen, jag är på resa och nu sitter jag och väntar på att min själ skall hinna i fatt mig.

Så är det för många av oss. Vi jagar fram i livet som den vite mannen gjorde och på vägen tappar vi bort oss själva. Att då och då sätta sig ned vi livets väg en stund och låta själen hinna ifatt är hälsosamt. När själen och kroppen är mer i fas med varandra så är det lättare att höra vad Den Helige Ande har att säga. Människan är en helhet av ande, själ och kropp och alla delarna behöver sin omvårdnad. Det är då vi blir hela människor.

Denna dikt skrev jag inför förra gången jag skulle åka.

Stanna du kropp
var stilla du själ.
Lyssna du människa.
Jag vill tala med en
faders röst.


Vad jagar du efter?
Varför oroas du så?
Jag sörjer för din kropp
jag vårdar din själ.


Sitt ned, här med mig.
Lyssna till min röst.
Min närvaro, min värme
Skänker dig åter ro.



Sköt om dig

Förlös mig i min datornöd
vid uppstar var markören död
'Escape', 'Delite' jag tryckte ned
jag läste IBM:s besked


Helt lönlösa var mina knep.
Så giv mig hjälp - eller ett rep!
Och vaka, Herre, Över dem
som slåss med Windows 95.
Beskär mig mod, när till förfång
min hårddisk kraschar än en gång.
                             
                              Ännu ett citat ur "Signe sammelsuriet".

Nåja. Nu är det inte riktigt så illa för mig. Men datorn är mer än lovligt trög. Och har frestar mitt tålamod mer än en gång. Kanske skall leta en bön för tålamod också :)

Må gott

En liten kul och trevlig julkapp som jag fick av min mor var boken "Signe Sammelsuriet.  Praktiska böner för trasiga brödrostar, nyfikna grannar, förlorade strumpor och andra dagliga vedermödor". Hittar du denna lilla bok är den värd ett köp.

Här ett smakprov väl anpassat för en trött småbarnsmamma ;)

Förälderns aftonbön


Gud som haver oss så kär,
se till den som sliten är.


Låt vårt barn få somna nu,
väck oss inte före sju.


Men om hon vaknar klockan tre
och skriker, vill jag särskilt be


att maken vaknar ur sin lur
och glömmer att det är min tur.


Amen


Det kan säkert komma fler smakprov längre fram

Må gott :)

Jag skall bli mormor! YES

Nä! ingen av mina flickor är på smällen, ni kan vara helt lugn. Det är Monc som är med valp. En liten Siri är på väg. Siri är en korsning mellan Chihuahua och Prazsky Krysarik. Mamman är ljusbrun Prasky och pappan en vit Chihuahua. Resultatet - underbara valpar som jag längtar efter att få träffa. Jag hoppas att överlämnandet sker här hos mig. Det skulle vara underbart att få träffa båda valparna. Selma, mamman till valparna, känner jag sedan hon själv var valp. Det är så kul att Siri kommer till familjen. Hon är den som är mest lik sin mamma. Jag hoppas bara att Sigrid, Siris syster, får komma till snälla vänliga människor som kan skämma bort henne ordentligt. :) Siri är nu 8,5 veckor. När hon är 10 veckor tycker matte Sophia att det är dags att Siri får flytta till Monc.

Välkommen Siri 

                                           
                                                Mitt förtjusande "barnbarn" :)

Jag och min mor var på promenad över isen på Vattlångssjön. Vi gick mot min bardoms badplats och vände och gick till baka till gården över "morfars" viken. Sjön är inte stor men lite långsträckt och ganska smal. Till ytan är den som Genesarets sjö i Israel fast Genesaretssjö är nästan helt cirkelrund. Jag tog en hel del bilder under tiden. Några lägger jag ut här på bloggen. Bilder på sommarladan kräver nog en liten förklaring. När mina barn var små så skojade morfar med dem och sa att tomten bodde där i sommarladan. Varje gång vi gick förbi hittade han på något spektakel och trissade upp dem till bristningsgränsen. Det blev nästan att de blev lite rädda för ladan som är gammal och gisten. En jul klädde han ut sig till tomte och kom tassandes bort ifrån ladan och började hamra mot husknuten. Ungarna sprang från rum till rum för att se tomten och verkligen kontrollera om han kom från sommarladan. Ida började nästan grina för att hon blev så rädd och upphetsad. Så den ladan har för oss lite speciella minnen.


Må gott

En kommentar på Ulf Ekmans blogg föranleder mig att skriva om nattvarden.

Jag har på intet vis alla svar på vad den innehåller och betyder, jag kan även ha missuppfattningar i något av det jag skriver, jag har inte hela sanningen. Kom gärna med kommentarer om det som är fel så kan jag lära mig mer.  Men nattvarden är en hjärtefråga för mig. Jag har under flera år arbetat med nattvarden i vår kyrka. Min uppgift är att duka fram nattvarden och diska undan den. Jag måste säga att utvecklingen med nattvarden på Livets Ord är enbart positiv Man omfattar hela betydelsen av nattvarden. 

När jag skriver resten utgår jag från 1 kor 11:17-30.
Nattvarden är inte bara en åminnelsehögtid utan även en förbundsmåltid. En förbundsmåltid där Jesus har lovat att vara närvarande med allt han är och har. Med tanke på det kan man inte gå till nattvarden hur som helst utan som Paulus säger i 1 Kor 11:27-29 Den som äter av brödet eller dricker av Herrens bägare på ett ovärdigt sätt syndar mot herren (parafrasering av mig). Innan man går till nattvarden behöver man göra upp med sina synder. Något som Paulus tar upp några verser tidigare är stridigheter mellan trossyskon och han menar att det är ett hinder för att hålla nattvard. (v 20 och v 18 läs dem tillsammans); I instiftelseorden nämns både åminnelse och det nya förbundet.

Vad är åminnelse för något? Enligt Svenska akademins ordbok årgång -86 betyder åminnelse: till minne av. Enligt Bonniers svenska ordbok betyder det: minne, hågkomst, erinran.

Vi blir uppmanade att minnas vad Herren Jesus gjorde för oss på Golgata kors. Minnas, man upprepar handlingen i minnet av vad som hände på långfredagen. Slagen, söndertrasandet, brutenheten. Blodet som rann, utgjutet för allas upprättelse och framtid. Men också uppståndelsen - rättfärdigheten, renheten.

Förbund, vad är det för något? Det är ett gammalt uttryck som betyder mer än ett vanligt kontrakt. I ett förbund har man allt gemensamt - Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt. Att bryta ett förbund betyder döden. I gamla för bundet slaktade man djur istället för människor för att skyla över människors överträdelser men nu gick Jesus in i vårt ställe. Han blev det fullkomliga offret. Han som var utan synd dog i vårt ställe så att förbundet med Gud skulle gälla. Han betalade priset. Nu är allt klart, vägen är öppen till tronen. Jag kan rekommendera pastor Sten Nilssons bok Blodsförbundet för läsning om vad förbundet är förnågot.

Att vi har ändrat nattvardsrutinerna så att man omfattar allt detta är inget negativt utan positivt. Att i nattvardsgången dela brödet och vinet med sina syskon visar på enhet i familjen. Där i finns styrkan - vi är ett i Kristus. Att få bekänna tron tillsammans stärker banden - vi har samma Herre. Att bekänna synden - helgelse inför mötet med den Helige.

Jag kan mycket väl förstå om någon reagerar på vår nya nattvardsordning. Men samtidigt var det nödvändigt för att inte urvattna nattvardens betydelse. Jag är uppvuxen inom pingst och där har nattvarden endast varit en åminnelsehögtid. Reducerar man nattvarden endast till en åminnelsehögtid har man tappat en del av dess viktiga betydelse.  I Apg 2:42 nämns fyra olika saker som var viktiga för första kyrkan: Apostlarnas lära, gemenskapen, brödsbrytelsen (nattvarden) och bönerna. Man kan få huset att stå om man plockar bort en av dessa hörnpelare men kommer en kraftig storm eller en annan naturkatastrof är det det huset som ramlar först. Därför är det så viktigt att återupprätta kunskapen om vad nattvarden är förnågot. Jag stöder Ulf Ekmans arbete med att förnya - eller kanske  mer "föråldra" - nattvarden. Föra den till dess ursprungliga plats i församlingen och återföra den till dess ursprungliga betydelse.

Glöm inte nattvarden

Må gott

Detta nya år kommer bli mycket intressant. Ingen vet vad som kommer att hända men saker kommer ändå att hända. Jag misstänker att det kommer att vara ungefär som vädret i april. Ömsom regn och rusk, snökaos och varma vårdagar med härligt solsken. Med andra ord lite av varje. Men som Ulf Ekman sa på nyårsvakan i natt - FRUKTA INTE. Här kommer lite bilder från vakan. Jag får be om ursäkt för dålig bildkvalité.

Ha ett välsignat nytt år

   
                                         


Guds "gerillasoldater"


Jonglör


Dansarna


Predikan


Gott Nytt År


Konserten på Kyrktorget